Barnens Lunera – Förstärkt D-vitamin ger bättre motståndskraft

För barn från 1 år 5 ml dagligen

D-vitamin gynnar immunsystemets normala funktion.
Zink gynnar immunsystemets normala funktion.
Prebioter gynnar immunsystemets normala funktion.
Allt i samma mixtur!
Dosering 5 ml om dygnet hela tiden för barn i alla åldrar.

  • D-vitamin och barns luftvägsinfektioner

    Viktigaste punkter

    • D-vitamin aktiverar kroppens försvarsmekanismer
    • En låg D-vitaminhalt i blodet hos barn är förknippad med en tendens att insjukna i förkylning
    • D-vitaminbehandling i sig förebygger inte utvecklingen av förkylning
    Nyare undersökningar har visat att D-vitamin har en gynnsam inverkan på människans försvarsmekanismer på flera olika sätt. Det aktiverar effektivt kroppens naturliga försvarsmekanismer genom att till exempel öka mängderna av peptiden katelicidin som förhindrar tillväxten av virus och bakterier. D-vitamin förstärker funktionen av epitelcellerna i luftvägarna. Det påverkar även förvärvad immunitet genom att reglera T-cellernas funktion. D-vitamin är överraskande nog ett ämne som begränsar överstora inflammationsreaktioner.

    Flera undersökningar har visat att barn som har en låg D-vitaminhalt i blodet lider av fler infektioner i luftvägarna än barn vars D-vitaminhalt har tolkats vara tillräcklig. Utifrån detta kan man dock inte påstå att D-vitaminbrist entydigt skulle öka risken för insjuknande i förkylning.

    Minskar tillgången på D-vitamin förekomsten av förkylningar?  I fyra kontrollerade undersökningar på barn minskade administreringen av D-vitamin luftvägsinfektionerna, men undersökningarna var bristfälliga. I en finsk kontrollerad undersökning bland beväringar hölls hälften av dem som fått 10 mikrogram D-vitamin om dagen friska under den sex månader långa uppföljningstiden, medan motsvarande siffra i kontrollgruppen var en tredjedel. I en undersökning som gjorts i Nya Zeeland minskade inte D-vitamin en gång i månaden förekomsten av förkylningar bland personer som i övrigt var friska, om de redan från förut hade en tillräcklig D-vitaminhalt i blodet. Däremot har det påvisats att ett stort D-vitamintillägg minskar antalet luftvägsinfektioner hos personer som lider av luftvägsinfektioner eller som har fel i kroppens försvarsmekanismer.

    Det finns endast lite forskning kring D-vitaminets effekter för behandling av förkylning och andra luftvägsinfektioner hos barn. D-vitamintillägg ger inte ett snabbare tillfrisknande vid behandlingen av lunginflammation hos barn. Detta är enligt förväntningarna eftersom inflammationsmekanismerna vid luftvägsinfektioner är så komplicerade att ett läkemedel eller näringsämne knappast kan ha en betydande inverkan på tillfrisknandet.

    Det är klar att alla bör hålla D-vitaminhalten i blodet tillräckligt hög. Det är klart att högre nivåer behövs för bekämpningen av infektioner än vid bekämpning av engelska sjukan. En del forskare rekommenderar att alla skulle få 20 mikrogram D-vitamin från spädbarn till åldring. Detta är en aning mer än den nationella finländska rekommendationen, men det kan ge en viss fördel vid förebyggandet av förkylning. Det rekommenderas inte att D-vitaminnivåerna hos barn mäts annat än i undantagsfall.

  • Zink och barns luftvägsinfektioner

    Viktigaste punkter

    • Zink förstärker kroppens försvarsmekanismer på flera sätt
    • Zink förhindrar att det vanligaste förkylningsviruset, rinovirus, förökar sig
    • Det finns indikationer på att zinkbehandling kan minska förekomsten av förkylning
    Zink (Zn) är det spårämne vi har näst mest av i kroppen efter järn. Människan behöver zink dagligen, eftersom zink inte lagras tillräckligt väl i kroppen. Bra zinkkällor är köttprodukter, skaldjur, mjölkprodukter, fullkornssäd, nötter och gröna grönsaker.
    Zink verkar på flera sätt i kroppen. Zink deltar i celldelning, proteinsyntes, sårläkning, DNA-syntes och funktionen hos kroppens försvarsmekanismer. Zink påverkar funktionen hos över 300 enzym.

    I Finland förekommer inte zinkbrist, men i utvecklingsländer lider cirka 25 % av befolkningen av zinkbrist. Zinkbrist leder till långsammare tillväxt, störningar i tarmfunktionen och ökar risken för infektionssjukdomar. Zinkbrist försvagar alla delar i immunförsvaret och därigenom motståndskraften mot både virus och bakterier. Å andra sidan förhindrar zink det vanligaste förkylningsviruset, rinovirus, från att föröka sig.

    I den medicinska tidskriften JAMA utvärderades år 2014 den nuvarande kännedomen om zinkens effekt på behandling av förkylning. Om man inleder behandling med sugtabletter med zink inom 24 timmar efter att symtomen börjat och dosen är tillräckligt stor minskar förkylningens varaktighet avsevärt. Hos barn har effekterna av zink för behandlingen av förkylning utretts i tre undersökningar, men någon tydlig effekt kunde inte påvisas. I utvecklingsländer rekommenderas zink för behandling av diarré hos barn.

    Det finns endast lite forskning kring den effekt zink har på förebyggandet av förkylningar. I en undersökning minskade zinkbehandling hos barn på förekomsten av förkylningar med cirka 30 %. I utvecklingsländer minskar tillsats av zink i barns föda förekomsten av diarré och lunginflammation.

  • Prebiotika

    Viktigaste punkter

    • Prebiotika är kolhydrater som inte bryts ner av kroppen
    • Prebiotika främjar hälsan genom att öka mängden nyttiga tarmbakterier
    • Prebiotika aktiverar funktionen hos kroppens försvarsmekanismer
    • Polydextros är en form av prebiotika som tåls väl
    Probiotika är levande bakterier som ändrar mikroberna i matsmältningskanalen så att de främjar hälsan. Laktobaciller och bifidobakterier är de oftast undersökta och använda probiotika. Probiotika främjar funktionen hos kroppens försvarsmekanismer via flera olika mekanismer. Det finns bevis för att probiotika kan minska barns insjuknande i luftvägsinfektioner.

    Prebiotika är en livlös och säker, fiberaktig kolhydrat som inte tas upp av kroppen. De främjar tillväxten av gynnsamma tarmbakterier. Prebiotika finns i modersmjölk, modersmjölksersättning och näring, bland annat svamp, sparris, lök, vitlök och sojabönor. Det finns preliminära indikationer på att prebiotika minskar förekomsten av luftvägsinfektioner hos småbarn.

    olydextros är en form av prebiotika. Den är en glukospolymer. Bakterierna i tjocktarmen använder polydextros som näring och polydextros ökar mängden nyttiga bifidobakterier i tarmen. Polydextros ökar matmassan i tarmen och förebygger förstoppning. Polydextros tåls i allmänhet väl, men liksom övriga prebiotika kan den öka mängden tarmgaser och ge upphov till luftbesvär.

Vad är förkylning?

En förkylning är en virusinfektion i luftvägarna. De främsta symtomen är halsont, snuva och hosta. Förkylningen tar 4–14 dagar. Förkylningen kan förorsakas av cirka tio olika virus. Orsaken till förkylningen kan utredas i nästan alla fall. Det behövs bara sällan göras.

Olli Ruuskanen
Emeritusprofessor i infektionssjukdomar

Förekomst

Vuxna har i regel 1-4 förkylningar om året och skolbarn 3-8. Förkylningar förekommer året om. Förkylningsepidemier förekommer varje år i augusti–oktober.

Spridning

Förkylningar sprids via händerna eller via luftburna partiklar. De flesta virusen smittar endast på nära håll. Förkylningens inkubationstid är 1–3 dagar.

Symptom

Normalt börjar en förkylning med halsont. Snuvan och nästäppan är som värst 2-4 dagar efter att symtomen börjat. Hostan kan fortsätta i flera veckor. De vanligaste komplikationerna av förkylningar är öroninflammation och bihåleinflammation, som behandlas med antibiotika.

Behandling

Snuvan kan behandlas med avsvällande nässprayer. Ibuprofen och paracetamol har tagit sin plats i behandlingen av värk och feber. Hostmediciner har svag verkan. Zink, C-vitamin, D-vitamin och solhattsextrakt (echinacea) stärker kroppens försvarsmekanismer. Uppgifterna om deras effekt vid behandling av förkylning är delvis motstridiga, men flera undersökningar har visat att de kan minska förkylningens varaktighet och symtomens styrka och användningen är inte förknippad med bieffekter. Man bör undvika onödig användning av antibiotika.
Det finns indikationer på att probiotika, zink, echinacea och D-vitamin kan minska insjuknandet i förkylningar. Det främsta skyddet mot förkylning är dock en omsorgsfull handtvätt efter kontakter.

Om barns luftvägsinfektion

Viktigaste punkter

  • små barn lider ofta av förkylningar som orsakas av virus
  • snuvan och hostan håller i sig 1-3 veckor, febern vanligtvis 2-5 dygn
  • förkylning ska inte behandlas med antibiotika och hostmediciner är overksamma
  • noggrann handtvätt med tvål förhindrar infektionerna från att spridas

Barn under 5 år lider i genomsnitt av sex luftvägsinfektioner med symtom varje år. Ett litet barn är viruspositivt under halva året, det vill säga man kan påträffa virus i nasofarynx. I cirka hälften av fallen är infektionen symtomfri, men smittar sannolikt. Upprepade infektioner beror på att kroppens försvarsmekanismer inte har mognat, den stora mängden nya sjukdomsalstrare och brist på skyddande immunitet, effektiv exponering från andra barn och sannolikt på föroreningar i luften. Det är klart att man behöver flera metoder för att minska småbarns insjuknande i luftvägsinfektioner.

Den största enskilda riskfaktorn för luftvägsinfektioner är daghemsvård. På grund av den ständiga exponeringen är daghemsbarn oftare sjuka än barn som får hemvård. Andra betydande riskfaktorer är rökning hos föräldrarna, användningen av napp och ett stort antal syskon.

Tio olika virus och hundratals undertyper av dessa kan orsaka luftvägsinfektion hos barnet. Den överlägset vanligaste sjukdomsalstraren är rinovirus. I praktiken får alla barn en rinovirusinfektion med eller utan symtom under sitt första levnadsår. Andra vanliga alstrare av luftvägsinfektioner är RS-virus, influensavirus, coronavirus, metapneumovirus, parinfluensavirus och bocavirus. De infektioner som de olika virusen orsakar kan särskiljas utifrån sjukdomsbilden. Med de nuvarande känsliga genkopieringsteknikerna kan man nästan alltid utreda infektionens etiologi, men det finns sällan grund för detta. Under en influensaepidemi borde man utreda etiologin, om man överväger specifik influensamedicinering med Tamiflu.

Luftvägsinfektioner hos barn är oftast lindriga sjukdomar med snuva, hosta och feber (förkylningar), som försvinner av sig själva. Luftvägsinfektionernas symtom håller dock i sig i 1–3 veckor och påverkar familjens liv på många sätt. Gränsen för feber anses vara 38,0 °C. Det rekommenderas att feber behandlas med febermedicin om febern tydligt orsakar barnet besvär. Barns hostmediciner är overksamma och rekommenderas därför inte. Det finns ingen specifik virusmedicin mot virusinfektioner frånsett den ovan nämnda influensamedicinen. När barnet lider av förkylning och feber är det vid behandling viktigast att bedöma barnets allmänna tillstånd: medvetandenivå, andningsfrekvens, reaktion på omgivningen och hudens färg. Om barnets allmäntillstånd försämrats avsevärt ska barnet få vård på sjukhus.

Eftersom barns akuta luftvägsinfektioner i regel orsakas av virus, ska de inte behandlas med antibiotika. Ungefär en tredjedel av små barn får en akut mellanöreinflammation, vilket i regel ska behandlas med antibiotika. Beklagligt nog skiljer sig inte symtomen hos barn med mellanöreinflammation från de vanliga förkylningssymtomen, frånsett huvudvärken. Om slemmigheten och hostan varar i över 10 dygn utan att avsevärt avta, ska man misstänka en bihåleinflammation.

Luftvägsinfektionerna sprider sig som små eller stora droppar via luften, direkt fysisk kontakt till exempel mellan barnet och modern eller via indirekt kontakt till exempel via leksaker och ytor som viruset finns på. Spridningen av infektionerna kan effektivt förebyggas genom omsorgsfull handtvätt flera gånger om dagen. Massera in tvål i fuktiga händer och mellan fingrarna i 20 sekunder och skölj sedan med rinnande vatten.