Lunera – Förstärkt zink som stöder vid förkylning

Allt i samma sugtablett.

Zink som sugtablett främjar immunsystemets normala funktion.

C-vitamin har i undersökningar påvisats minska trötthet och utmattning. D-vitamin främjar immunsystemets normala funktion.
Echina främjar immunsystemets normala funktion.

Ständigt en tablett 1-2 gånger om dagen. Tabletten kan också sväljas.

  • Zink och förkylning

    Viktigaste punkter

    • Zink förstärker kroppens försvarsmekanismer på flera sätt
    • Zink förhindrar att det vanligaste förkylningsviruset, rhinovirus, förökar sig
    • Zinkbehandling förkortar varaktigheten på förkylningen, om behandlingen påbörjas med stor dos genast när man fått symtom

    Näst största spårämnet

    Zink (Zn) är det spårämne vi har näst mest av i kroppen efter järn. Människan behöver zink dagligen, eftersom zink inte lagras tillräckligt väl i kroppen. Bra zinkkällor är köttprodukter, skaldjur, mjölkprodukter, fullkornssäd, nötter och gröna grönsaker.

    Vad påverkar det?

    Zink verkar på flera sätt i kroppen. Zink deltar i celldelning, proteinsyntes, sårläkning, DNA-syntes och funktionen hos kroppens försvarsmekanismer. Zink påverkar funktionen hos över 300 enzym.

    Följder av brist

    I utvecklade länder är zinkbrist ovanlig, men i utvecklingsländer lider cirka 25 % av befolkningen av zinkbrist. Zinkbrist leder till långsammare tillväxt, störningar i tarmfunktionen och ökar risken för infektionssjukdomar. Zinkbrist försvagar alla delar i immunförsvaret och därigenom motståndskraften mot både virus och bakterier. Å andra sidan förhindrar zink det vanligaste förkylningsviruset, rhinovirus, från att föröka sig.

    Historia

    Den första undersökningen om zinkens inverkan på förkylningssymtom och förkylningens varaktighet publicerades 1984. I den amerikanska medicintidskriften JAMA utvärderades år 2014 den nuvarande kännedomen om zinkens effekt på behandling av förkylning baserat på 14 undersökningar. Om man inleder behandling med sugtabletter med zink inom 24 timmar efter att symtomen börjat och dosen är > 75 mg/dygn minskar förkylningens varaktighet med 4 dygn (8,7 dygn för personer som får liten zinkdos jämfört med 4,5 dygn för personer som får stor zinkdos). Det rekommenderas att man tar sugtabletter med zink med 3–4 timmars mellanrum på dagen. En vanlig biverkning hos zink är en illa smakande bismak av metall. Cirka 10 % av alla människor har ett superstarkt smaksinne och särskilt bland dem kan smaken vara ett problem.
    Det finns endast lite forskning kring den effekt zink har på förebyggandet av förkylningar. I en undersökning minskade zinkbehandling hos barn på förekomsten av förkylningar med cirka 30 %.

    Rekommenderas för behandling av förkylning

    Zink kan alltså rekommenderas för behandling av förkylning. Behandlingen bör påbörjas genast när de första symtomen börjar det vill säga man borde ha zinkpreparatet färdigt hemma. Det är oklart om zink påverkar alla virus som orsakar förkylningar.

  • Echinacea vid behandling och förebyggande av förkylning

    Viktigaste punkter

    • Echinacea är ett populärt förkylningsläkemedel i Europa och Amerika
    • Forskningsresultaten kring effekterna av echinacea-behandling är motstridiga. Echinacea-behandling förkortar inte ensam varaktigheten av förkylningen
    • Echinacea-behandling kan förhindra förkylningen från att utvecklas

    Vad är Echinacea?

    Echinacea (solhatt) är en örtartad perenn som hör till astersläktet. Av echinacea har man gjort extrakt som i åratal har använts i Amerika och Europa för behandling av infektionssjukdomar och sår.

    Solhatt och förkylning

    Echinacea-forskningen är svårtolkad, eftersom växtsläktet omfattar flera arter. Dessutom har man tillverkat extrakten av växtens olika delar: blommor, stjälkar eller rötter och under olika tider av växtsäsongen. Mest forskning har antagligen gjorts kring Echinacea purpurea (röd solhatt). Den har allmänt använts för behandling av förkylning. Observationerna är motstridiga, men Världshälsoorganisationen och den tyska hälsomyndigheten rekommenderar användningen av solhatt.

    Prövade resultat

    En metaanalys som publicerades 2007 (Shah SA m.fl Lancet Infect Dis) analyserade 14 undersökningar. Författarna konstaterar att echinacea-behandling enligt de publicerade resultaten förkortar förkylningens varaktighet och å andra sidan även förebygger utvecklingen av förkylningen. Den nyaste Cochrane-översikten (2014) konstaterar att det är svårt att jämföra olika undersökningar. Genom att kombinera olika undersökningar observerade forskarna en 10–20 % effekt vid förebyggandet av förkylning. Ensamt taget vid behandling av förkylning kunde ingen märkbar effekt observeras.

    Förhindrar flera virus från att föröka sig

    Verkningsmekanismerna för echinacea är delvis oklara. Echinacea förhindrar flera virus från att föröka sig. Flera echinacea-preparat påverkar inflammationsreaktionen genom att till exempel förhindra cytokinreaktionen som orsakas av det vanligaste förkylningsviruset, rhinovirus. Det är klart att echinacea-preparaten borde standardiseras så att man upprepat kunde utreda deras verkningsmekanismer.

    Rekommenderas inte för små barn

    Den vanligaste möjliga biverkningen hos echinacea är en allergisk reaktion. Solhatt rekommenderas inte för små barn eller personer som lider av gråbo- och marunaallergi. Eftersom det inte finns information om verkningarna under graviditet rekommenderas solhatt inte heller under graviditeten.

  • Skyddar D-vitamin mot förkylning?

    Viktigaste punkter

    • D-vitamin aktiverar kroppens naturliga försvarsmekanismer
    • En låg D-vitaminhalt i blodet är förknippad med en tendens att insjukna i förkylning
    • D-vitaminbehandling i sig förebygger inte utvecklingen av förkylning

    Behandlingsobjekt

    D-vitaminbrist har traditionellt förknippats med sjukdomar i benstommen. Å andra sidan behandlade man tidigare tuberkulos med solljus i sanatorier, det vill säga genom att aktivera bildningen av D-vitamin i huden med hjälp av UV-ljus. Nyare undersökningar har visat att D-vitamin påverkar människans försvarsmekanismer på flera olika sätt. Det aktiverar effektivt kroppens naturliga försvarsmekanismer genom att till exempel öka mängderna av peptiden katelicidin som förhindrar tillväxten av virus och bakterier.  D-vitamin förstärker funktionen av epitelcellerna i luftvägarna. Det påverkar även förvärvad immunitet genom att reglera T-cellernas funktion. D-vitamin är överraskande nog ett ämne som begränsar överstora inflammationsreaktioner.

    Rekommendationer

    Vad ska vi dra för slutsatser om D-vitamin och luftvägsinfektioner? Det är klart att alla bör hålla D-vitaminhalten i blodet tillräckligt hög. Professor Matti Välimäki rekommenderar i Finlands Läkartidning att alla skulle få 20 mikrogram D-vitamin från spädbarn till åldring. Detta är en aning mer än den nationella finländska rekommendationen, men det kan ge en viss fördel vid förebyggandet av förkylning. Personer som lider av kronisk lungsjukdom eller upprepade luftvägsinfektioner kan ha ett ännu större behov, likaså toppidrottare som tränar mycket. Dessa riskgrupper bör låta mäta sin D-vitaminhalt i blodet, hos andra ger det inget mervärde.

    D-vitaminets inverkan på uppkomsten av förkylning

    Det har föreslagits att den ökade mängden förkylningar under vintermånaderna skulle vara förknippad med den minskade mängden solljus och låga halter av D-vitamin i blodet. Flera undersökningar har visat att människor som har en låg D-vitaminhalt i blodet lider av fler infektioner i luftvägarna än personer vars D-vitaminhalt har tolkats vara tillräcklig. Utifrån detta kan man dock inte påstå att D-vitaminbrist skulle öka risken för insjuknande i förkylning.

    Minskar tillgången på D-vitamin förekomsten av förkylningar?  Resultaten från undersökningarna är motstridiga. I en finsk kontrollerad undersökning bland beväringar hölls hälften av dem som fått 10 mikrogram D-vitamin om dagen friska under den sex månader långa uppföljningstiden, medan motsvarande siffra i kontrollgruppen var en tredjedel. I en undersökning som gjorts i Nya Zeeland minskade inte D-vitamin en gång i månaden förekomsten av förkylningar bland personer som i övrigt var friska, om de redan från förut hade en tillräcklig D-vitaminhalt i blodet. Däremot har det påvisats att ett stort D-vitamintillägg (100 mikrogram) minskar antalet luftvägsinfektioner hos personer som lider av luftvägsinfektioner eller som har fel i kroppens försvarsmekanismer.

    Det finns endast lite forskning kring D-vitaminets effekter för behandling av förkylning och andra luftvägsinfektioner. D-vitamintillägg ger inte ett snabbare tillfrisknande vid behandlingen av lunginflammation hos barn. Detta är enligt förväntningarna eftersom inflammationsmekanismerna vid luftvägsinfektioner är så komplicerade att ett läkemedel eller näringsämne knappast kan ha en betydande inverkan på tillfrisknandet.

  • C-vitamin och förkylning

    Viktigaste punkter

    • C-vitamin förebygger inte utvecklingen av förkylning hos friska personer
    • C-vitamin kan förhindra utvecklingen av förkylning bland toppidrottare
    • C-vitamin i stora doser kan vara effektivt vid behandling av förkylning

    Stor inverkan i kroppen

    C-vitamin är en antioxidant som påverkar funktionen hos flera enzymer. C-vitaminbrist ger upphov till skörbjugg, som visar sig som trötthet, svaghet, tillväxt av tandköttet och blödningar från slemhinnorna. Redan på 1700-talet märkte man att citrusfrukter som innehåller mycket C-vitamin botade skörbjugg.

    Känd vid förebyggande av förkylning

    C-vitaminets effekt vid förebyggande och behandling av förkylning har forskats i över 40 år. Resultaten har varit motstridiga. Trots detta ingår C-vitamin i de flesta förkylningsmediciner. Den finländske forskaren Harri Hemilä har förtjänstfullt fördjupat sig i branschlitteraturen och publicerat ett sammandrag av undersökningarna (Cochrane Database Syst Rev 2007).

    C-vitamin och utvecklingen av förkylning

    Hos friska människor verkar C-vitaminet inte förhindra utvecklingen av förkylning. Däremot kan C-vitamin förebygga utvecklingen av förkylning hos personer som belastas hårt fysiskt på grund av sitt arbete eller sina hobbyer. Av denna orsak kan man till exempel överväga skyddande vård med C-vitamin (0,5–1,0 g/dygn) för toppidrottare och personer med fysiskt tungt arbete, särskilt sådana som ofta insjuknar i förkylningar.

    Påverkar extra C-vitamin svårighetsgraden hos förkylningssymtomen eller varaktigheten av förkylningssymtomen? Utifrån litteraturen drar Hemilä slutsatsen att C-vitamin i stora doser (3–6 g/dygn genast när symtomen börjar) kan minska på symtomen och förkorta varaktigheten av dem (Duodecim 2006).

    I C-vitaminundersökningarna har man inte utrett vad som orsakat förkylningen. Det finns tio olika virus som orsakar förkylning och hundratals undertyper av dessa virus. Det är möjligt att C-vitamin endast påverkar en del av dessa virus.

Vad är förkylning?

En förkylning är en virusinfektion i luftvägarna. De främsta symtomen är halsont, snuva och hosta. Förkylningen tar 4–14 dagar. Förkylningen kan förorsakas av cirka tio olika virus. Orsaken till förkylningen kan utredas i nästan alla fall. Det behövs bara sällan göras.

Olli Ruuskanen
Emeritusprofessor i infektionssjukdomar

Förekomst

Vuxna har i regel 1-4 förkylningar om året och skolbarn 3-8. Förkylningar förekommer året om. Förkylningsepidemier förekommer varje år i augusti–oktober.

Spridning

Förkylningar sprids via händerna eller via luftburna partiklar. De flesta virusen smittar endast på nära håll. Förkylningens inkubationstid är 1–3 dagar.

Symptom

Normalt börjar en förkylning med halsont. Snuvan och nästäppan är som värst 2-4 dagar efter att symtomen börjat. Hostan kan fortsätta i flera veckor. De vanligaste komplikationerna av förkylningar är öroninflammation och bihåleinflammation, som behandlas med antibiotika.

Behandling

Snuvan kan behandlas med avsvällande nässprayer. Ibuprofen och paracetamol har tagit sin plats i behandlingen av värk och feber. Hostmediciner har svag verkan. Zink, C-vitamin, D-vitamin och solhattsextrakt (echinacea) stärker kroppens försvarsmekanismer. Uppgifterna om deras effekt vid behandling av förkylning är delvis motstridiga, men flera undersökningar har visat att de kan minska förkylningens varaktighet och symtomens styrka och användningen är inte förknippad med bieffekter. Man bör undvika onödig användning av antibiotika.
Det finns indikationer på att probiotika, zink, echinacea och D-vitamin kan minska insjuknandet i förkylningar. Det främsta skyddet mot förkylning är dock en omsorgsfull handtvätt efter kontakter.

Om barns luftvägsinfektion

Viktigaste punkter

  • små barn lider ofta av förkylningar som orsakas av virus
  • snuvan och hostan håller i sig 1-3 veckor, febern vanligtvis 2-5 dygn
  • förkylning ska inte behandlas med antibiotika och hostmediciner är overksamma
  • noggrann handtvätt med tvål förhindrar infektionerna från att spridas

Barn under 5 år lider i genomsnitt av sex luftvägsinfektioner med symtom varje år. Ett litet barn är viruspositivt under halva året, det vill säga man kan påträffa virus i nasofarynx. I cirka hälften av fallen är infektionen symtomfri, men smittar sannolikt. Upprepade infektioner beror på att kroppens försvarsmekanismer inte har mognat, den stora mängden nya sjukdomsalstrare och brist på skyddande immunitet, effektiv exponering från andra barn och sannolikt på föroreningar i luften. Det är klart att man behöver flera metoder för att minska småbarns insjuknande i luftvägsinfektioner.

Den största enskilda riskfaktorn för luftvägsinfektioner är daghemsvård. På grund av den ständiga exponeringen är daghemsbarn oftare sjuka än barn som får hemvård. Andra betydande riskfaktorer är rökning hos föräldrarna, användningen av napp och ett stort antal syskon.

Tio olika virus och hundratals undertyper av dessa kan orsaka luftvägsinfektion hos barnet. Den överlägset vanligaste sjukdomsalstraren är rinovirus. I praktiken får alla barn en rinovirusinfektion med eller utan symtom under sitt första levnadsår. Andra vanliga alstrare av luftvägsinfektioner är RS-virus, influensavirus, coronavirus, metapneumovirus, parinfluensavirus och bocavirus. De infektioner som de olika virusen orsakar kan särskiljas utifrån sjukdomsbilden. Med de nuvarande känsliga genkopieringsteknikerna kan man nästan alltid utreda infektionens etiologi, men det finns sällan grund för detta. Under en influensaepidemi borde man utreda etiologin, om man överväger specifik influensamedicinering med Tamiflu.

Luftvägsinfektioner hos barn är oftast lindriga sjukdomar med snuva, hosta och feber (förkylningar), som försvinner av sig själva. Luftvägsinfektionernas symtom håller dock i sig i 1–3 veckor och påverkar familjens liv på många sätt. Gränsen för feber anses vara 38,0 °C. Det rekommenderas att feber behandlas med febermedicin om febern tydligt orsakar barnet besvär. Barns hostmediciner är overksamma och rekommenderas därför inte. Det finns ingen specifik virusmedicin mot virusinfektioner frånsett den ovan nämnda influensamedicinen. När barnet lider av förkylning och feber är det vid behandling viktigast att bedöma barnets allmänna tillstånd: medvetandenivå, andningsfrekvens, reaktion på omgivningen och hudens färg. Om barnets allmäntillstånd försämrats avsevärt ska barnet få vård på sjukhus.

Eftersom barns akuta luftvägsinfektioner i regel orsakas av virus, ska de inte behandlas med antibiotika. Ungefär en tredjedel av små barn får en akut mellanöreinflammation, vilket i regel ska behandlas med antibiotika. Beklagligt nog skiljer sig inte symtomen hos barn med mellanöreinflammation från de vanliga förkylningssymtomen, frånsett huvudvärken. Om slemmigheten och hostan varar i över 10 dygn utan att avsevärt avta, ska man misstänka en bihåleinflammation.

Luftvägsinfektionerna sprider sig som små eller stora droppar via luften, direkt fysisk kontakt till exempel mellan barnet och modern eller via indirekt kontakt till exempel via leksaker och ytor som viruset finns på. Spridningen av infektionerna kan effektivt förebyggas genom omsorgsfull handtvätt flera gånger om dagen. Massera in tvål i fuktiga händer och mellan fingrarna i 20 sekunder och skölj sedan med rinnande vatten.