Stöder ett friskt åldrande

  • D-vitamin 40 µg
  • Zink 25 mg
  • Prebiot
  • Betaglukan från jäst
  • B12-vitamin 1000 µg

Även immunförsvaret åldras

När vi blir äldre försvagas människans immunförsvar. Lunera 55+ har utvecklats som stöd för nedsatt immunitet. Den är ett dagligt baspiller som stöder ett friskt åldrande hos äldre personer.

Dosering

1 tablett om dagen för över 55-åringar till exempel på kvällen. 60 tabletter i burken/2 månaders behov. Doseringen enligt anvisningarna får ej överskridas.

Vad är immunologiskt åldrande?

  • Betaglukan från jäst aktiverar immunförsvaret

    • Betaglukan från jäst är en kolhydrat som aktiverar immunförsvaret
    • Betaglukan påverkar även sockerbalansen i blodet

    Betaglukan är en kolhydrat som finns i till exempel havre, korn och jäst. Betaglukan som isolerats från havre och korn hjälper till att sänka kolesterolet i blodet. (1,3)-(1,6)beta-D-glukan i jäst påverkar kroppens försvarsmekanismer genom flera komplicerade mekanismer. Betaglukan aktiverar mikrobernas ”cellätande” fagocytos och produktionen av inflammatoriska cytokiner och därigenom produktionen av gammainterferon. In vitro-observationer visar att betaglukan aktiverar immunreaktionen. I preliminära kliniska studier har intaget av betaglukan under 16 veckors tid i betydande grad minskat förekomsten av förkylning och dess svårighetsgrad jämfört med placebo. Betaglukan påverkar även sockerbalansen i blodet.

  • B12-vitamin stöder ett åldrande minne

    • Bristen på B12-vitamin förekommer i regel hos äldre. Symtom är bland annat anemi och störningar i minne och känsel.
    • Metformin som används vid behandling av typ 2-diabetes kan minska upptaget av B12-vitamin, liksom syrahämmande läkemedel som används vid syrabesvär.

    B12-vitamin (kobalamin) är en vattenlöslig vitamin, som människan endast får från djurbaserad näring, som till exempel rött kött, mjölkprodukter och hönsägg. B12-vitamin behövs för enzymreaktioner, som är förknippade med DNA-syntes, fettsyrornas metabolism och myelinsyntes.

    Bristen på B12-vitamin förekommer i Finland i regel hos äldre. Hos cirka 10 % av äldre personer har man konstaterat brist på B12-vitamin. Detta beror oftast på störningar i vitaminupptaget, vanligen till följd av så kallad atrofisk gastrit i magsäcken. En normal kost innehåller tillräckligt med B12-vitamin som lagras i levern. När människor blir äldre kan kosten dock bli ensidigare och bristen på B12-vitamin kan även bero på ett otillräckligt intag. Brist på B12-vitamin kan utvecklas hos personer som följer en vegetarisk diet. Metformin, som ofta används vid behandling av typ 2-diabetes, kan minska upptaget av B12 vitamin, liksom syrahämmande läkemedel som används vid syrabesvär (protonpumpshämmare).

    Brist på B12-vitamin orsakar traditionellt anemi, som karakteriseras av förstorade röda blodkroppar. Det är viktigt att betona att brist på B12-vitamin även ger upphov till neurologiska symtom som störningar i minne och känsel, muskelsvaghet och depression. Om behandlingen påbörjas för sent kan symtomen bli bestående. Därför måste man kunna misstänka brist på B12 vitamin i tid.

    Anemi, som orsakas av brist på B12-vitamin konstateras normalt vid undersökning av blodbilden. Blodbilden identifierar emellertid inte en begynnande brist på B12-vitamin. Bristen på B12-vitamin säkerställs genom att mäta halten på B12-vitamin i serum. I dag rekommenderas en så kallad aktiv mätning av B12-vitamin.

    Brist på B12-vitamin avhjälps med vitaminbehandling. B12-vitamin kan ges som injection eller tabletter beroende på orsaken till bristen. Äldre personer kan använda vitaminpreparat i förebyggande syfte.

  • Zink aktiverar immunreaktionen

    • Zink förstärker kroppens försvarsmekanismer på flera sätt
    • Zink förhindrar att det vanligaste förkylningsviruset, rhinovirus, förökar sig
    • Zinkbehandling förkortar varaktigheten på förkylningen, om behandlingen påbörjas med stor dos genast när man fått symtom

    Zink (Zn) är det spårämne vi har näst mest av i kroppen efter järn. Människan behöver zink dagligen, eftersom zink inte lagras tillräckligt väl i kroppen. Bra zinkkällor är köttprodukter, skaldjur, mjölkprodukter, fullkornssäd, nötter och gröna grönsaker.

    Zink verkar på flera sätt i kroppen. Zink deltar i celldelning, proteinsyntes, sårläkning, DNA-syntes och funktionen hos kroppens försvarsmekanismer. Zink påverkar funktionen hos över 300 enzym.

    I utvecklade länder är zinkbrist sällsynt, men hos åldringar har det konstaterats låga nivåer. Låga zinknivåer är förknippade med infektionsbenägenhet och långsammare återhämtning efter inflammationssjukdomar. Zinkbrist stör dessutom tarmfunktionen.

    Zink har en mycket viktig uppgift då det gäller kroppens försvarsmekanismer. Zink påverkar såväl en naturlig som förvärvad immunitet. Zinkbrist försvagar lymfocyternas funktion och alla delar av immunförsvaret. Å andra sidan kan ett zinktillägg minska inflammationsreaktionen och aktivera immunreaktionen. Hos åldringar har zinktillskott konstaterats höja mängden av T-lymfocyter som är viktiga för immunförsvaret.

  • D-vitamin stärker immunförsvaret

    • D-vitamin aktiverar kroppens naturliga försvarsmekanismer
    • En låg D-vitaminhalt i blodet är förknippad med en tendens att insjukna i förkylning
    • D-vitamintillskott i sig förebygger inte utvecklingen av förkylning

    D-vitaminbrist (halten av 25-hydroxivitamin D i serum under 50 nmol/l) har traditionellt förknippats med sjukdomar i benstommen, eftersom D-vitaminbrist orsakar rakitis hos barn och en mjukare benstomme hos vuxna. Nyare undersökningar har visat att D-vitamin påverkar människans försvarsmekanismer på flera olika sätt. Det aktiverar effektivt kroppens naturliga försvarsmekanismer genom att till exempel öka mängderna av peptiden catelicidin som förhindrar tillväxten av virus och bakterier. D-vitamin påverkar även förvärvad immunitet genom att reglera T-cellernas funktion. Den förstärker funktionen av epitelcellerna i luftvägarna. D-vitamin är överraskande nog ett ämne som begränsar överstora inflammationsreaktioner.

    Flera undersökningar har visat att människor, som har en låg D-vitaminhalt i blodet lider av fler infektioner i luftvägarna än personer vars D-vitaminhalt har tolkats vara tillräcklig. Det har även påvisats att ett betydande D-vitamintillägg minskar antalet luftvägsinfektioner hos personer som lider av återkommande luftvägsinfektioner eller som har fel i kroppens försvarsmekanismer. D-vitamin har rentav jämförts med antibiotika.

    Å andra sidan minskar enbart D-vitamintillägg inte nämnvärt antalet förkylningar hos i övrigt friska barn eller vuxna. Detta torde bero på att kroppens försvarsmekanismer är så komplexa.

    D-vitamin fås från maten (vitaminiserad mjölk och margarin, fisk, ägg, lever, svamp) och solen. Dessa är emellertid inte tillräckliga för att upprätthålla en tillräcklig D-vitaminhalt i Finland. Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar ett vitamintillägg på 20 µg per dygn för äldre. Det kan hända att denna dos inte är immunologiskt sett tillräcklig för alla och en halt på 75–100 nmol/l har rekommenderats för äldre. Rätt dos av D-vitamin har debatterats. Det är inte heller entydigt om det lönar sig för en i övrigt frisk person att mäta D-vitaminhalten i blodet. Något som talar för att mäta halten hos äldre är att man i Finland har konstaterat att cirka en femtedel av alla vuxna har D-vitaminhalter som ligger under gränsen för brist (50 nmol/l).

    D-vitaminbrist har kopplats till många sjukdomar, till exempel cancer, sjukdomar i blodcirkulationsorganen och diabetes, men det finns inga obestridliga bevis för detta.

  • Prebiotika förbättrar mikrobiomet i tarmen

    • Mikrobiomet i tarmen reglerar kroppens immunförsvar på ett mångsidigt sätt
    • Prebiotika främjar tillväxten av tarmbakterier som är fördelaktiga för tarmen
    • Polydextros är en prebiotika som ökar matmassan i tarmen och förebygger förstoppning

    Prebiotika är en livlös och säker, fiberaktig kolhydrat som inte tas upp av kroppen. Den främjar tillväxten av gynnsamma tarmbakterier som till exempel laktobaciller och bifidobakterier. Prebiotika finns i modersmjölk, modersmjölksersättning och näring, bland annat svamp, sparris, lök, vitlök och sojabönor. Det finns indikationer på att prebiotika minskar förekomsten av luftvägsinfektioner hos småbarn.

    Polydextros är en form av prebiotika. Den är en glukospolymer. Bakterierna i tjocktarmen använder polydextros som näring och polydextros ökar mängden nyttiga bifidobakterier i tarmen.

    Polydextros ökar matmassan i tarmen och förebygger förstoppning. Polydextros tåls i allmänhet väl, men liksom övriga prebiotika kan den öka mängden tarmgaser och ge upphov till luftbesvär.

    Polydextros ändrar alltså tarmens mikrobiom i en fördelaktig riktning. Mikrobiomet i tarmen reglerar kroppens immunförsvar och många andra funktioner på ett mångsidigt sätt och det forskas aktivt kring det. De nyaste undersökningarna har visat att mikrobiomet i tarmen även påverkar hjärnans funktion.