Vad är förkylning?

En förkylning är en virusinfektion i luftvägarna. De främsta symtomen är halsont, snuva och hosta. Förkylningen tar 4–14 dagar. Förkylningen kan förorsakas av cirka tio olika virus. Orsaken till förkylningen kan utredas i nästan alla fall. Det behövs bara sällan göras.

Olli Ruuskanen
Emeritusprofessor i infektionssjukdomar

Förekomst

Vuxna har i regel 1-4 förkylningar om året och skolbarn 3-8. Förkylningar förekommer året om. Förkylningsepidemier förekommer varje år i augusti–oktober.

Spridning

Förkylningar sprids via händerna eller via luftburna partiklar. De flesta virusen smittar endast på nära håll. Förkylningens inkubationstid är 1–3 dagar.

Symptom

Normalt börjar en förkylning med halsont. Snuvan och nästäppan är som värst 2-4 dagar efter att symtomen börjat. Hostan kan fortsätta i flera veckor. De vanligaste komplikationerna av förkylningar är öroninflammation och bihåleinflammation, som behandlas med antibiotika.

Behandling

Snuvan kan behandlas med avsvällande nässprayer. Ibuprofen och paracetamol har tagit sin plats i behandlingen av värk och feber. Hostmediciner har svag verkan. Zink, C-vitamin, D-vitamin och solhattsextrakt (echinacea) stärker kroppens försvarsmekanismer. Uppgifterna om deras effekt vid behandling av förkylning är delvis motstridiga, men flera undersökningar har visat att de kan minska förkylningens varaktighet och symtomens styrka och användningen är inte förknippad med bieffekter. Man bör undvika onödig användning av antibiotika.
Det finns indikationer på att probiotika, zink, echinacea och D-vitamin kan minska insjuknandet i förkylningar. Det främsta skyddet mot förkylning är dock en omsorgsfull handtvätt efter kontakter.

Om barns luftvägsinfektion

Viktigaste punkter

  • små barn lider ofta av förkylningar som orsakas av virus
  • snuvan och hostan håller i sig 1-3 veckor, febern vanligtvis 2-5 dygn
  • förkylning ska inte behandlas med antibiotika och hostmediciner är overksamma
  • noggrann handtvätt med tvål förhindrar infektionerna från att spridas

Barn under 5 år lider i genomsnitt av sex luftvägsinfektioner med symtom varje år. Ett litet barn är viruspositivt under halva året, det vill säga man kan påträffa virus i nasofarynx. I cirka hälften av fallen är infektionen symtomfri, men smittar sannolikt. Upprepade infektioner beror på att kroppens försvarsmekanismer inte har mognat, den stora mängden nya sjukdomsalstrare och brist på skyddande immunitet, effektiv exponering från andra barn och sannolikt på föroreningar i luften. Det är klart att man behöver flera metoder för att minska småbarns insjuknande i luftvägsinfektioner.

Den största enskilda riskfaktorn för luftvägsinfektioner är daghemsvård. På grund av den ständiga exponeringen är daghemsbarn oftare sjuka än barn som får hemvård. Andra betydande riskfaktorer är rökning hos föräldrarna, användningen av napp och ett stort antal syskon.

Tio olika virus och hundratals undertyper av dessa kan orsaka luftvägsinfektion hos barnet. Den överlägset vanligaste sjukdomsalstraren är rinovirus. I praktiken får alla barn en rinovirusinfektion med eller utan symtom under sitt första levnadsår. Andra vanliga alstrare av luftvägsinfektioner är RS-virus, influensavirus, coronavirus, metapneumovirus, parinfluensavirus och bocavirus. De infektioner som de olika virusen orsakar kan särskiljas utifrån sjukdomsbilden. Med de nuvarande känsliga genkopieringsteknikerna kan man nästan alltid utreda infektionens etiologi, men det finns sällan grund för detta. Under en influensaepidemi borde man utreda etiologin, om man överväger specifik influensamedicinering med Tamiflu.

Luftvägsinfektioner hos barn är oftast lindriga sjukdomar med snuva, hosta och feber (förkylningar), som försvinner av sig själva. Luftvägsinfektionernas symtom håller dock i sig i 1–3 veckor och påverkar familjens liv på många sätt. Gränsen för feber anses vara 38,0 °C. Det rekommenderas att feber behandlas med febermedicin om febern tydligt orsakar barnet besvär. Barns hostmediciner är overksamma och rekommenderas därför inte. Det finns ingen specifik virusmedicin mot virusinfektioner frånsett den ovan nämnda influensamedicinen. När barnet lider av förkylning och feber är det vid behandling viktigast att bedöma barnets allmänna tillstånd: medvetandenivå, andningsfrekvens, reaktion på omgivningen och hudens färg. Om barnets allmäntillstånd försämrats avsevärt ska barnet få vård på sjukhus.

Eftersom barns akuta luftvägsinfektioner i regel orsakas av virus, ska de inte behandlas med antibiotika. Ungefär en tredjedel av små barn får en akut mellanöreinflammation, vilket i regel ska behandlas med antibiotika. Beklagligt nog skiljer sig inte symtomen hos barn med mellanöreinflammation från de vanliga förkylningssymtomen, frånsett huvudvärken. Om slemmigheten och hostan varar i över 10 dygn utan att avsevärt avta, ska man misstänka en bihåleinflammation.

Luftvägsinfektionerna sprider sig som små eller stora droppar via luften, direkt fysisk kontakt till exempel mellan barnet och modern eller via indirekt kontakt till exempel via leksaker och ytor som viruset finns på. Spridningen av infektionerna kan effektivt förebyggas genom omsorgsfull handtvätt flera gånger om dagen. Massera in tvål i fuktiga händer och mellan fingrarna i 20 sekunder och skölj sedan med rinnande vatten.