Viktigaste punkter
- små barn lider ofta av förkylningar som orsakas av virus
- snuvan och hostan håller i sig 1-3 veckor, febern vanligtvis 2-5 dygn
- förkylning ska inte behandlas med antibiotika och hostmediciner är overksamma
- noggrann handtvätt med tvål förhindrar infektionerna från att spridas
Barn under 5 år lider i genomsnitt av sex luftvägsinfektioner med symtom varje år. Ett litet barn är viruspositivt under halva året, det vill säga man kan påträffa virus i nasofarynx. I cirka hälften av fallen är infektionen symtomfri, men smittar sannolikt. Upprepade infektioner beror på att kroppens försvarsmekanismer inte har mognat, den stora mängden nya sjukdomsalstrare och brist på skyddande immunitet, effektiv exponering från andra barn och sannolikt på föroreningar i luften. Det är klart att man behöver flera metoder för att minska småbarns insjuknande i luftvägsinfektioner.
Den största enskilda riskfaktorn för luftvägsinfektioner är daghemsvård. På grund av den ständiga exponeringen är daghemsbarn oftare sjuka än barn som får hemvård. Andra betydande riskfaktorer är rökning hos föräldrarna, användningen av napp och ett stort antal syskon.
Tio olika virus och hundratals undertyper av dessa kan orsaka luftvägsinfektion hos barnet. Den överlägset vanligaste sjukdomsalstraren är rinovirus. I praktiken får alla barn en rinovirusinfektion med eller utan symtom under sitt första levnadsår. Andra vanliga alstrare av luftvägsinfektioner är RS-virus, influensavirus, coronavirus, metapneumovirus, parinfluensavirus och bocavirus. De infektioner som de olika virusen orsakar kan särskiljas utifrån sjukdomsbilden. Med de nuvarande känsliga genkopieringsteknikerna kan man nästan alltid utreda infektionens etiologi, men det finns sällan grund för detta. Under en influensaepidemi borde man utreda etiologin, om man överväger specifik influensamedicinering med Tamiflu.
Luftvägsinfektioner hos barn är oftast lindriga sjukdomar med snuva, hosta och feber (förkylningar), som försvinner av sig själva. Luftvägsinfektionernas symtom håller dock i sig i 1–3 veckor och påverkar familjens liv på många sätt. Gränsen för feber anses vara 38,0 °C. Det rekommenderas att feber behandlas med febermedicin om febern tydligt orsakar barnet besvär. Barns hostmediciner är overksamma och rekommenderas därför inte. Det finns ingen specifik virusmedicin mot virusinfektioner frånsett den ovan nämnda influensamedicinen. När barnet lider av förkylning och feber är det vid behandling viktigast att bedöma barnets allmänna tillstånd: medvetandenivå, andningsfrekvens, reaktion på omgivningen och hudens färg. Om barnets allmäntillstånd försämrats avsevärt ska barnet få vård på sjukhus.
Eftersom barns akuta luftvägsinfektioner i regel orsakas av virus, ska de inte behandlas med antibiotika. Ungefär en tredjedel av små barn får en akut mellanöreinflammation, vilket i regel ska behandlas med antibiotika. Beklagligt nog skiljer sig inte symtomen hos barn med mellanöreinflammation från de vanliga förkylningssymtomen, frånsett huvudvärken. Om slemmigheten och hostan varar i över 10 dygn utan att avsevärt avta, ska man misstänka en bihåleinflammation.
Luftvägsinfektionerna sprider sig som små eller stora droppar via luften, direkt fysisk kontakt till exempel mellan barnet och modern eller via indirekt kontakt till exempel via leksaker och ytor som viruset finns på. Spridningen av infektionerna kan effektivt förebyggas genom omsorgsfull handtvätt flera gånger om dagen. Massera in tvål i fuktiga händer och mellan fingrarna i 20 sekunder och skölj sedan med rinnande vatten.