- Zink förstärker kroppens försvarsmekanismer på flera sätt
- Zink förhindrar att det vanligaste förkylningsviruset, rinovirus, förökar sig
- Det finns indikationer på att zinkbehandling kan minska förekomsten av förkylning
Zink (Zn) är det spårämne vi har näst mest av i kroppen efter järn. Människan behöver zink dagligen, eftersom zink inte lagras tillräckligt väl i kroppen. Bra zinkkällor är köttprodukter, skaldjur, mjölkprodukter, fullkornssäd, nötter och gröna grönsaker.
Zink verkar på flera sätt i kroppen. Zink deltar i celldelning, proteinsyntes, sårläkning, DNA-syntes och funktionen hos kroppens försvarsmekanismer. Zink påverkar funktionen hos över 300 enzym.
I Finland förekommer inte zinkbrist, men i utvecklingsländer lider cirka 25 % av befolkningen av zinkbrist. Zinkbrist leder till långsammare tillväxt, störningar i tarmfunktionen och ökar risken för infektionssjukdomar. Zinkbrist försvagar alla delar i immunförsvaret och därigenom motståndskraften mot både virus och bakterier. Å andra sidan förhindrar zink det vanligaste förkylningsviruset, rinovirus, från att föröka sig.
I den medicinska tidskriften JAMA utvärderades år 2014 den nuvarande kännedomen om zinkens effekt på behandling av förkylning. Om man inleder behandling med sugtabletter med zink inom 24 timmar efter att symtomen börjat och dosen är tillräckligt stor minskar förkylningens varaktighet avsevärt. Hos barn har effekterna av zink för behandlingen av förkylning utretts i tre undersökningar, men någon tydlig effekt kunde inte påvisas. I utvecklingsländer rekommenderas zink för behandling av diarré hos barn.
Det finns endast lite forskning kring den effekt zink har på förebyggandet av förkylningar. I en undersökning minskade zinkbehandling hos barn på förekomsten av förkylningar med cirka 30 %. I utvecklingsländer minskar tillsats av zink i barns föda förekomsten av diarré och lunginflammation.